15:22:55
A woman who doesn't care what men think of her - ah, this is dangerous. This is the worst conceivable insult to the male ego. Martha Shelley 1970
Jag är så trött på de som hävdar att de inte är feminster. Vet ni ens vad det står för? Googla, jag orkar inte ens upplysa er om en sådan simpel kunskap.
Utan personer som kämpade för vår sak skulle vi inte ha:
1846 - Ogifta kvinnor (änkor, frånskilda) tillåts att arbeta inom hantverk och handel
1853 - Kvinnor får rätt att undervisa i de mindre folkskolorna.
1859 - Kvinnor får inneha vissa lägre lärartjänster och statstjänster.
1864 - Ogifta kvinnor får samma formella rättigheter som män i det privata näringslivet (efter att den nya handels-, fabriks- och hantverksförordningen införts).
1874 - Gift kvinna får rätt att förvalta sin enskilda egendom och får råda över förtjänsten av eget arbete, regleras genom äktenskapsförord.
1886 - Första kvinnliga yrkesföreningen bildas: Sveriges barnmorskeförbund.
1886 - Första kvinnliga fackföreningen bildas: Hemsömmerskor i Lund.
1888 - Kvinnliga Arbetarförbundet bildas - den första organisationen inom den proletära kvinnorörelsen.
1900 - Lag om förbud för kvinnor att arbeta under jord, i stenbrott eller gruva. I samma lag fastslås det också att en kvinna som fött barn inte får arbeta inom industri under fyra veckor efter förlossningen. Denna tid utsträcks 1912 till sex veckor - alltid utan ersättning.
1901 - Rätt till ledighet utan lön vid barnsbörd.
1902 - Kvinnornas Fackförbund bildas, främst bestående av sömmerskor.
1904 - Kvinnornas Fackförbund inträder i LO.
1907-1909 - En rösträttsreform ger kvinnan rätt till kommunala uppdrag, förutsatt att hon är rösträttsberättigad enligt den nya 40-gradiga skalan.
1909 - Nattarbetsförbud för kvinnor införs.
1910 - Kvinnor får rätt att inneha kommunala poster.
1913 - Allmän pensionsförsäkring införs för kvinnor och män.
1918 - Kvinnor får bli lektorer/rektorer vid allmänna läroverk.
1923 - Behörighetslagen likställer man och kvinna när det gäller rätt att inneha statliga tjänster, med undantag för tjänster som kan kräva utövande av våld (militärtjänst ...), samt präst- och domartjänster.
1931 - Moderskapsförsäkring införs, förmedlad via sjukkassorna, vilken ger sjukpenning 30-42 dagar samt ersättning för barnmorska. För dem som ej är berättigade till pengar från sjukkassorna finns moderskapsunderstödet. Understödet omregleras 1937 till ett bidrag som bygger på generell behovsprövning.
1931 - Yrkeskvinnors klubb bildas i Stockholm.
1935 - Kvinnor får lika stor folkpension som män.
1936 - Statligt anställda kvinnor får rätt till tjänstledighet med sjuklön vid havandeskap och barnsbörd. 1939 får kommunalanställda kvinnor i Malmö 12 veckors ledighet med sjuklön.
1937 - Likalön för kvinnliga och manliga folkskollärare.
1939 - Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst. Lagen undantar småföretag (mindre än tre anställda) och gäller endast om man haft sammanhängande anställning i minst två år.
1945 - Ovanstående lag omarbetas och kommer att gälla alla arbetsgivare, dessutom sänks kravet på den anställdes arbetstid från två till ett år
1946 - Rätt till lika lön inom alla statliga tjänster (utom präst- och militärtjänster). Kvinnorna i riksdagen enas om en motion: Lön efter prestation, avskaffande av kvinnolöner.
1955 - Förstatligande av sjukförsäkringen - rätt till 90 dagars mammaledighet.
1958 - Kvinnor får rätt att bli präster. Enligt en s.k. samvetsklausul kan en biskop inte tvingas prästviga kvinnor.
1960 - Lika lön för lika arbete för kvinnor och män.
1960 - LO och SAF beslutar att inom fem år slopa de särskilda kvinnolönetarifferna.
1962 - Riksdagen ansluter sig till FN-konventionen om lika lön för lika arbete
1971 - Särbeskattning införs.
1974 - Föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att föräldraförsäkring införs.
1853 - Kvinnor får rätt att undervisa i de mindre folkskolorna.
1859 - Kvinnor får inneha vissa lägre lärartjänster och statstjänster.
1864 - Ogifta kvinnor får samma formella rättigheter som män i det privata näringslivet (efter att den nya handels-, fabriks- och hantverksförordningen införts).
1874 - Gift kvinna får rätt att förvalta sin enskilda egendom och får råda över förtjänsten av eget arbete, regleras genom äktenskapsförord.
1886 - Första kvinnliga yrkesföreningen bildas: Sveriges barnmorskeförbund.
1886 - Första kvinnliga fackföreningen bildas: Hemsömmerskor i Lund.
1888 - Kvinnliga Arbetarförbundet bildas - den första organisationen inom den proletära kvinnorörelsen.
1900 - Lag om förbud för kvinnor att arbeta under jord, i stenbrott eller gruva. I samma lag fastslås det också att en kvinna som fött barn inte får arbeta inom industri under fyra veckor efter förlossningen. Denna tid utsträcks 1912 till sex veckor - alltid utan ersättning.
1901 - Rätt till ledighet utan lön vid barnsbörd.
1902 - Kvinnornas Fackförbund bildas, främst bestående av sömmerskor.
1904 - Kvinnornas Fackförbund inträder i LO.
1907-1909 - En rösträttsreform ger kvinnan rätt till kommunala uppdrag, förutsatt att hon är rösträttsberättigad enligt den nya 40-gradiga skalan.
1909 - Nattarbetsförbud för kvinnor införs.
1910 - Kvinnor får rätt att inneha kommunala poster.
1913 - Allmän pensionsförsäkring införs för kvinnor och män.
1918 - Kvinnor får bli lektorer/rektorer vid allmänna läroverk.
1923 - Behörighetslagen likställer man och kvinna när det gäller rätt att inneha statliga tjänster, med undantag för tjänster som kan kräva utövande av våld (militärtjänst ...), samt präst- och domartjänster.
1931 - Moderskapsförsäkring införs, förmedlad via sjukkassorna, vilken ger sjukpenning 30-42 dagar samt ersättning för barnmorska. För dem som ej är berättigade till pengar från sjukkassorna finns moderskapsunderstödet. Understödet omregleras 1937 till ett bidrag som bygger på generell behovsprövning.
1931 - Yrkeskvinnors klubb bildas i Stockholm.
1935 - Kvinnor får lika stor folkpension som män.
1936 - Statligt anställda kvinnor får rätt till tjänstledighet med sjuklön vid havandeskap och barnsbörd. 1939 får kommunalanställda kvinnor i Malmö 12 veckors ledighet med sjuklön.
1937 - Likalön för kvinnliga och manliga folkskollärare.
1939 - Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst. Lagen undantar småföretag (mindre än tre anställda) och gäller endast om man haft sammanhängande anställning i minst två år.
1945 - Ovanstående lag omarbetas och kommer att gälla alla arbetsgivare, dessutom sänks kravet på den anställdes arbetstid från två till ett år
1946 - Rätt till lika lön inom alla statliga tjänster (utom präst- och militärtjänster). Kvinnorna i riksdagen enas om en motion: Lön efter prestation, avskaffande av kvinnolöner.
1955 - Förstatligande av sjukförsäkringen - rätt till 90 dagars mammaledighet.
1958 - Kvinnor får rätt att bli präster. Enligt en s.k. samvetsklausul kan en biskop inte tvingas prästviga kvinnor.
1960 - Lika lön för lika arbete för kvinnor och män.
1960 - LO och SAF beslutar att inom fem år slopa de särskilda kvinnolönetarifferna.
1962 - Riksdagen ansluter sig till FN-konventionen om lika lön för lika arbete
1971 - Särbeskattning införs.
1974 - Föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att föräldraförsäkring införs.
(1975 fri abrot införs)
1976 - Förordning om jämställdhet i den statliga sektorn.
1979 - Småbarnsföräldrar får rätt till 6 timmars arbetsdag.
1979 - Lagen om jämställdhet i arbetslivet antas i riksdagen
1980 - Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs.
1982 - ATP-poäng för vård av barn under tre år, i hemmet, införs. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs. Jämställdhetsavtal tecknas mellan SAF och LO-PTK.
1984 - Jämställdhetsavtal inom statliga sektorn.
1989 - Alla yrken öppna för kvinnor - även inom försvaret.
1991 - Jämställdhetslagen kommer till, syftar till att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor. Arbetsgivaren ska arbeta målinriktat för att främja jämställdheten i arbetslivet (ersätter lagen från 1979).
1995 - Förordning om positiv särbehandling vad gäller tillsättande av professorer och forskarassistenter antas.
1995 - Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser.Källa: http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/artal/
1976 - Förordning om jämställdhet i den statliga sektorn.
1979 - Småbarnsföräldrar får rätt till 6 timmars arbetsdag.
1979 - Lagen om jämställdhet i arbetslivet antas i riksdagen
1980 - Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs.
1982 - ATP-poäng för vård av barn under tre år, i hemmet, införs. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs. Jämställdhetsavtal tecknas mellan SAF och LO-PTK.
1984 - Jämställdhetsavtal inom statliga sektorn.
1989 - Alla yrken öppna för kvinnor - även inom försvaret.
1991 - Jämställdhetslagen kommer till, syftar till att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor. Arbetsgivaren ska arbeta målinriktat för att främja jämställdheten i arbetslivet (ersätter lagen från 1979).
1995 - Förordning om positiv särbehandling vad gäller tillsättande av professorer och forskarassistenter antas.
1995 - Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser.Källa: http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/artal/
Det är feminister som har stått på barrikaderna och krvät rösträtt. De har krävt lika lön för lika arbete.
Hävdar man att man inte är feminist så är man både historielös och en idiot.
