12:37:10
You say you love me And you're thinkin' of me But you know you could be wrong You say you told me That you wanna hold me But you know you're not that strong I just can't do what I done before I just can't beg you any more I'm gonna let your pass And I'll go last Then time will tell just who has fell And who's been left behind When you go your way and I go mine.
När jag var yngre var jag livrädd att misslyckas. Höga prestationer och om jag misslyckades så mådde jag fruktansvärt dåligt. Så här i retroperspektiv så är det nog de stunder som jag har vuxit mest och haft de största lärdomarna. Precis som allt annat i livet så får det konsekvenser hur vi väljer att agera. Antingen kunde jag ha stoppat huvudet i sanden och låtsas som att det aldrig hände eller så kunde jag välja att ta lärdom av det som hänt och på så vis inte upprepa mitt beteende.
Siri har börjat få vara hemma på torsdagar efter skolan med premissen att hon håller reda på nyckeln. Förra vecka så var inte nyckeln på sin plats och hon hade ingen aning vart den hade tagit vägen. Konsekvensen blev att hon inte fick vara hemma själv eftersom jag inte kan ha nycklar drällandes på samhället. Tur nog så hittade hon åt nyckeln och det löste sig. När jag kom hem på torsdagen så hängde nyckeln snyggt precis där den skulle.
Och är det inte så livet fungerar för de flesta, allt har en konsekvens, bra eller dålig.
Utöver mina val och mina konsekvenser så tittar jag upp mot den gråa trista höstskyn varje dag och är tacksam för allt och alla jag har i mitt liv. Livet är gott, men bara om man väljer att se det så.
