Mephala

2015-03-01
22:21:02

Nu nalkas våren Har ingen att gå med och du gör precis som du vill Nu vandrar åren Har ingen att gå med Och du vandrar runt som en vind Precis som du vill

Ett av det svåraste är att ta farväl. Det skär i varje cell när man väljer att gå ifrån något som varit del av ens liv så länge. Det är med rädsla man lämnar det som varit välkänt och hemtamt. Men vägskälen finns där hela tiden. Man väljer väg och de första stegen är alltid skälvande och osäkra. Man tittar osäkert tillbaka med en längtan att få springa tillbaka till det som en gång skulle vara förevigt. Men jag vet så väl, för jag har gjort så många gånger förut, att när man väl har börjat gå så finns det ingen väg tillbaka. Som den med kontrollbehov finns det alltid något skrämmande med att ha en framtid utan några större planer. Men den här gången ses det med spänning för äntligen får jag starta om från nytt och börja, nästan, på noll. Det är dags att lämna det som ruttnat bakom mig för att hitta nya vyer. Och ärligt, jag är livrädd.
 
 
 
 
 
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: